Riktigt så känns det inte nu.  

Men det är mindre kvar än det som har gått så jag är på rätt sida. De sista dagarna har/är lite jobbiga.

jag mår illa när jag dricker pulvret. Det växer i munnen på mig. Jag längtar tills sista påsen är upp drucken.

Intalar mig själv hela tiden snart snart snart. 6 dagar det är ju inte så långt borta. Eller så är det jätte långt bort.

I går när min man fällde en kommentar över kött bullarna han hade i matlådan så sa jag du har ju i alla fall ätit nått.

Svaret jag fick var, citat. Du har valt detta själv så gnäll inte. Ja vad säger man, jag var tyst hela kvällen.

I morgon är det tränings dag för mig, vet inte om jag kommer att gå dit. I måndags på träningen så var det jobbigt hade ingen riktig ork. Så man ska väll inte utmana ödet. Det är lite som om hjärnan vill men kroppen orkar inte.

Får se hur det blir, i morgon är det torsdag och snart är det helg igen sen är det ju bara två dagar till kvar efter helgen ska nog stå ut med detta.

Ska ta mig en kopp kaffe.

Var rädd om er och varandra. / Britt